Sommarbad i sjö och hav!

Efter en måndag i någon slags kris då jag inte fick ordning alls på min tillvaro; jag fick dåligt samvete för att jag inte tog vara på sommaren om jag pluggade och fick dåligt samvete för att jag inte pluggade när jag lät bli min bokhög ligga still i arbetsrummet, tog jag mig i kragen och försökte hitta ett bättre förhållningssätt till allt. Och i tisdags åkte vi till Åhuskärr där jag fick ett par svala bad i havet och promenader och sommarmat och gräs och sol och badminton. Skönt! Och sommartillvaratagande. Och idag, efter några intensiva studietimmar, var jag och Tove i Dalby stenbrott. Skönt det också. Och en härlig lön för förmiddagens studiemödor.

Gräva är min lott på min lott.

Först tänkte jag att jag inte hade tid och sedan tänkte jag att äsch, det löser sig ändå. och så blev jag med odlingslott. Det är det bästa som hänt på länge. Jag älskar att gräva. Jag älskar att plantera. Och jag älskar till och med att rensa ogräs. Än så länge i alla fall.

En sak jag inte älskar är mördarsniglar. Häromdagen hittade jag en bland tagetesen (vilka jag fått av tagetesmannen). Jag tog fram hackan, blundade och hackade ihjäl den. När jag var klar satt mördarsnigelrester i hela mitt ansikte och mitt hår och på min klänning och på mina armar. Jag hade inte tänkt på att det kunde skvätta. Det blev en kalldusch under vattenkranen.

En studie i brott (eller konst).

Jag hade en massa virkade och vaxade skulpturer som följt mig ett tag. Jag hade aldrig riktigt gillat dem och var ganska trött på dem. Så var det Möllevångsfestivalen och min gata var utnämnd till konstgatan och jag tog tillfället i akt och satte ner skulpturerna (med den gemensamma titeln "vi lever i vår egen värld") utanför porten. De fick klara sig själva. De ställdes ner utan förklaring eller namn på upphovskvinnan. Jag tänkte att jag skulle se vad som hände.

Så här såg de ut fredagen den 24 juli klockan 12 när festivalen startade. Alla var där.

Snart kom det folk och tittade. En del kände på dem. Särskilt barnen på festivalen verkade intresserade. Och jag stod på min franska balkong och var ganska intresserad jag också.

När jag hade varit ute på promenad möttes jag av den här synen när jag kom hem. Två människor verkade undersöka verket noga. De skakade på skulpturerna en efter en. När jag kommit upp i lägenheten tittade jag ner på gatan...

...och såg hur människorna plockade åt sig flera stycken av skulpturerna. En gav de till sitt lilla barn. Sedan gick de vidare.

Allt eftersom tiden gick kom fler och tittade. Eller lyssnade? Efter hand försvann flera skulpturer.

Sent på kvällen var det inte så många kvar.

Precis innan jag tänkte gå och lägga mig tittade jag ut en sista gång. Då såg jag hur en man plockade ner alla resterande skulpturer i en plastpåse och gick iväg.

Jag gick efter och tog några kort. Han märkte inget. Han försökte tända eld på en av skulpturerna.

Resten av skulpturerna låg kvar i påsen. När jag kom tillbaka upp i lägenheten såg jag hur han plockade med sig påsen och gick sin väg i Malmönatten. Jag tänkte att nu ser jag nog inte till de där skulpturerna mer. Det var blandade känslor.

Men nästa morgon när jag kom ut stod det två rader skulpturer på elskåpen en bit bort.

Och en skulptur stod i ett fönster.

Och några andra skulpturer stod på en parkeringsautomat. Det var fint. Jag undrar hur de hamnade där.

På kvällen den 25:e hade några av skulpturerna försvunnit från elskåpen. Och de som var kvar hade fått en ny kompis. På morgonen den 26:e var alla borta. Tror jag i alla fall. Kanske dyker de upp igen.

Ny adress!

Hjärtligt välkommen till min nya blogg!

På samma sätt som man då och då flyttar på sig för att stället där man bor på är för litet eller för stort eller på fel plats eller för dyrt så behöver också bloggar flytta. Eller i alla fall min.

På samma sätt som jag drömmer om balkong eller trädgård och vita fönsterkarmar och riktiga trägolv drömde jag om en annan layout, nya typsnitt och nystart i bloggandet.

Med en festival utanför fönstret har jag nu suttit och fixat i ordning på nya bloggstället. Innehållet kommer bli detsamma; resor, tankar, konst och skrivande. Men förhoppningsvis mer frekvent. Och lite snyggare.