Handens domän är inte ordens. Handens domän är handens. Det är så mycket den kan, handen. Så mycket den vet som vi sällan tänker på- Och när vi nån gång tänker på det så kan vi ofta inte beskriva det, vare sig för oss själva eller för varandra. Så dör det mesta finns det bara ett sätt att komma underfund med vad handen vet och kan; att helt enkelt låta den visa.
Fast en sväng har jag faktiskt varit ute i solen. På lunchen cyklade jag ner till Formargruppen och kollade in Jonathan Josefssons utställning med tuftade bilder. Det var kul att se dem och som tuft-frälst blev jag såklart väldigt sugen på att tufta själv. Och lite mer paus har det blivit, för superdupersyster Kristin kom förbi med praliner precis när jag som bäst behövde kaffe med något gott till. Tack för det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar